Hormonssystem

Kroppens hormonsystem består av flera olika körtlar som bildar de så kallade hormonerna. Hormonerna transporteras med hjälp av blodet runt i hela kroppen. Hormonerna är speciella på det sättet då de bara påverkar de bestämda cellerna som kallas för målceller. Hormonerna styr mycket om vad som händer i vår kropp bland annat vår ämnesomsättning, tillväxt, salt och vattenbalansen, könsmognaden och fortplantningen. Hormonsystemet och nervsystemet är de två system som har mest övergripande uppgifter i kroppen. De arbetar inte ensamma utan tillsammans. Kroppens viktigaste hormonbildande körtlar och celler är hypofysen, sköldkörteln, bisköldkörtlarna, binjurarna, langerhans öra i bukspottkörteln, äggstockar och testiklar, celler i mag-tarmkanalen och cellerna i njurarna. Varje körtel eller cell bildar olika hormoner till kroppen.

Om kroppen bildar för lite eller mycket av ett hormon kan det bidra till att man får så kallade hormonrubbningar. Detta får man om man har för låga eller för höga hormonvärden i blodet. Sjukdomar i hormonsystemet brukar kallas för endokrina sjukdomar eller hormonsjukdomar. För att räknas som en endokrin sjukdom måste sjukdomen direkt eller indirekt tyda på att någon av hormonkörtlarna är överaktiv eller underaktiv. Diabetes är en endokrin sjukdom där blodets innehåll av socker (glukos) är för högt. Blodsockernivån stiger om kroppen har brist på hormonet insulin detta kan hända om kroppen får ett större insulinbehov än vad bukspottkörteln klarar av att producera. Det finns olika typer av diabetes men det vanligaste är typ 1-diabetes eller typ 2-diabetes. I Sverige är det ungefär 350 000 personer som lever med diabetes och det är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige.  Både typ 1 och typ 2 diabetes är delvis ärftliga. Typ 1 är komplicerad och fortfarande ganska okänd. Om man har en förälder med typ 1 diabetes har man mindre än 5 procent chans att drabbas och ungefär 10 till 20 procent chans om båda föräldrarna har typ 1 diabetes. Men nio av tio barn insjuknar utan att ha någon nära släkting med typ 1 diabets. Typ 1 diabets är när kroppens egna insulin tillverkning har eller nästan helt slutat fungera. Detta händer när immunförsvaret börjar angripa och förstör kroppens insulinproducerande celler i bukspottköreln. Typ 2 diabets är den mest vanligaste och är mer ärftlig än typ 1. Levnadsvanorna spelar in en stor roll om varför man drabbas av typ 2 diabets där mat, övervikt och stillasittande har betydelse för uppkomsten. Risken att drabbas blir större ju äldre man blir. De som är över 75år har över 10 procent chans att insjukna.

Att drabbas av diabets finns det många olika orsaker för men det vanligaste är man lider av övervikt och fetma vilket gör att kroppenceller förlora sin känslighet för insulin. Personer som är överviktiga och inte har diabets typ 2 producera fem till tio gånger så mycket mer insulin än det normala men detta klarar inte en diabets drabba överviktig person av vilket gör att personen får då insulinbrist som senare leder till högt blodsocker. Man har också sett att det är stora skillnader mellan olika länder. Detta har visat sig genom att stora folkgrupper som lämnar en traditionell livsstil på landet till att flytta in till städerna. Genom att de har gjort det har ett annat livsmönster utvecklas i och med förändring från flytten och med detta har de också utvecklat diabets typ 2. Det finns flera olika orsaker om varför folk har och drabbas av diabetes. För att förhindra att få diabets räcker det ofta med att göra små förändringar som att  till exempel ändra matvanorna eller gå ner i vikt om man ligger i riskzonen för att drabbas av fetma och övervikt. Genom att göra detta minskar risken för att drabbas av diabetes. /Alma

http://www.1177.se/Kalmar-lan/Tema/Kroppen/Hormonella-systemet/Hormonsystemet/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Endokrina_sjukdomar

http://sv.wikipedia.org/wiki/Diabetes

http://www.diabetes.se/Diabetes/

http://www.1177.se/Kalmar-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Mat-vid-diabetes/

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Matspjälkningssystemet   Matspjälkningssystemet är ett system som alla djur och människor är beronde av att ha för att kunna få de viktiga organiska födoämnena. Hos en människa får vi i oss genom maten vi äter  diosackarider, stärkelser, fett oc...

Transportssystemet   De organssystem som ingår i transportssystemet är blodkärlssystemet, lymfkärlet, blodet och immunförsvaret. Hjärtat och blodkärlssystem har flera viktiga uppgifter i kroppen bland annat att förse alla kroppens celler med när...

Skelett och muskler - rörelseapparaten   Hur är kroppen uppbyggd med skelett och muskler?   Vårt skelett innefattar över 200 ben. De gör vår kropp stadig och de bildar en stomme som musklerna fäster vid. Tack vare stommen håller sig våra krop...

Nervsystemet   Vad är nervsystemet?   Hjärnan, ryggmärgen och nerverna kallas tillsammans för nervsystemet. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens alla delar ska kunna få kontakt snabbt med varandra samt att fungera som en enhet. Hjärnan...

Vad gör huden?   Huden står för nästan en fjärdedel av kroppsvikten och är vårt största organ. Den består av tre lager som är överhuden, läderhuden och underhuden. Huden har många olika uppgifter den skyddar bland annat mot bakterier, virus och f...