Matspjälkningssystemet

Matspjälkningssystemet är ett system som alla djur och människor är beronde av att ha för att kunna få de viktiga organiska födoämnena. Hos en människa får vi i oss genom maten vi äter  diosackarider, stärkelser, fett och proteiner som är exempel på födoämnen som betsår av stora molekylder så dessa måste spjälkas ner till mindre molekyler för att kunna passera våra tarmväggars epitelceller som finns inne i en människas kropp.

Matsspjälkningssytemet består av olika matspjälkningsorgan. Detta kallas för mag-tarmkanalen och består av munnen, svalget, matstrupen, magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen, ändtarmen och analkanalen. I munnen börjar nedbrytningen av maten och avslutas i analkanalen då maten lämnar kroppen i form av avföring. Varje del i mag-tarmkanalen har en viktig uppgift. Munnen där vår nedbrytning börjar där vi tuggar sönder maten i mindre bitar med hjälp av tänderna. I munnen finns också tungan som gör att vi kan känna smak på maten och med hjälp av tungan och saliv från munnens småköttlar putar vi maten bakåt ner mot svalget som sitter bakredelen av munnen som gör med hjälp av en reflex att vi sväljer ner maten. Matstrupens viktigaste uppgift är att transportera maten från munnen till magsäcken. Medan maten transporteras så fortsätter enzymer från saliven att bryta ner maten. Magsäcken är en form av behållare där maten stannar ett tag innan den transporteras vidare i små portioner till tarmarna. I tarmarna fortsätter matens nedbrytning och tunntarmen tar upp vatten och näringsämnen från maten. I ändtarmen samlas all nedbryten mat som nu omvandlas till avföring innan den förs vidare till analkanlen där avföringen lämnar vår kropp.

Om vårt matspjälkningssytem inte fungera som det ska kan det leda till att man får problem med sin matspjälkning. Problem med matspjälkngen kan man få när maten inte passerar som den ska genom magen och tarmsystemet. Vanliga syntomer på detta är att man kan få uppsvälld mage, gasbildning och trög mage. Detta kan senare leda till att man kan drabbas av till exempel gaser, diarré och förstoppningar. Mycket svåra problem med matspjälkningen kan leda till svåra smärtor och kan sluta med att man tvingas bli inlagd på sjukhus för behandling och i värsta fall kan man avlida pågrund av smärtorna. Stora delar av Sveriges befolkning lider av matspjälkningsproblem. Det bästa man kan göra för att förhindra problem med matspjälkningen är att äta rätt så att man må bra och att vara varsam mot sin mage. /Alma

http://www.1177.se/Kalmar-lan/Tema/Kroppen/Matsmaltning-och-urinvagar/Matsmaltningsorganen/

http://abirochjohan.weebly.com/matspjaumllkningen.html

Hormonssystem

Kroppens hormonsystem består av flera olika körtlar som bildar de så kallade hormonerna. Hormonerna transporteras med hjälp av blodet runt i hela kroppen. Hormonerna är speciella på det sättet då de bara påverkar de bestämda cellerna som kallas för målceller. Hormonerna styr mycket om vad som händer i vår kropp bland annat vår ämnesomsättning, tillväxt, salt och vattenbalansen, könsmognaden och fortplantningen. Hormonsystemet och nervsystemet är de två system som har mest övergripande uppgifter i kroppen. De arbetar inte ensamma utan tillsammans. Kroppens viktigaste hormonbildande körtlar och celler är hypofysen, sköldkörteln, bisköldkörtlarna, binjurarna, langerhans öra i bukspottkörteln, äggstockar och testiklar, celler i mag-tarmkanalen och cellerna i njurarna. Varje körtel eller cell bildar olika hormoner till kroppen.

Om kroppen bildar för lite eller mycket av ett hormon kan det bidra till att man får så kallade hormonrubbningar. Detta får man om man har för låga eller för höga hormonvärden i blodet. Sjukdomar i hormonsystemet brukar kallas för endokrina sjukdomar eller hormonsjukdomar. För att räknas som en endokrin sjukdom måste sjukdomen direkt eller indirekt tyda på att någon av hormonkörtlarna är överaktiv eller underaktiv. Diabetes är en endokrin sjukdom där blodets innehåll av socker (glukos) är för högt. Blodsockernivån stiger om kroppen har brist på hormonet insulin detta kan hända om kroppen får ett större insulinbehov än vad bukspottkörteln klarar av att producera. Det finns olika typer av diabetes men det vanligaste är typ 1-diabetes eller typ 2-diabetes. I Sverige är det ungefär 350 000 personer som lever med diabetes och det är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige.  Både typ 1 och typ 2 diabetes är delvis ärftliga. Typ 1 är komplicerad och fortfarande ganska okänd. Om man har en förälder med typ 1 diabetes har man mindre än 5 procent chans att drabbas och ungefär 10 till 20 procent chans om båda föräldrarna har typ 1 diabetes. Men nio av tio barn insjuknar utan att ha någon nära släkting med typ 1 diabets. Typ 1 diabets är när kroppens egna insulin tillverkning har eller nästan helt slutat fungera. Detta händer när immunförsvaret börjar angripa och förstör kroppens insulinproducerande celler i bukspottköreln. Typ 2 diabets är den mest vanligaste och är mer ärftlig än typ 1. Levnadsvanorna spelar in en stor roll om varför man drabbas av typ 2 diabets där mat, övervikt och stillasittande har betydelse för uppkomsten. Risken att drabbas blir större ju äldre man blir. De som är över 75år har över 10 procent chans att insjukna.

Att drabbas av diabets finns det många olika orsaker för men det vanligaste är man lider av övervikt och fetma vilket gör att kroppenceller förlora sin känslighet för insulin. Personer som är överviktiga och inte har diabets typ 2 producera fem till tio gånger så mycket mer insulin än det normala men detta klarar inte en diabets drabba överviktig person av vilket gör att personen får då insulinbrist som senare leder till högt blodsocker. Man har också sett att det är stora skillnader mellan olika länder. Detta har visat sig genom att stora folkgrupper som lämnar en traditionell livsstil på landet till att flytta in till städerna. Genom att de har gjort det har ett annat livsmönster utvecklas i och med förändring från flytten och med detta har de också utvecklat diabets typ 2. Det finns flera olika orsaker om varför folk har och drabbas av diabetes. För att förhindra att få diabets räcker det ofta med att göra små förändringar som att  till exempel ändra matvanorna eller gå ner i vikt om man ligger i riskzonen för att drabbas av fetma och övervikt. Genom att göra detta minskar risken för att drabbas av diabetes. /Alma

http://www.1177.se/Kalmar-lan/Tema/Kroppen/Hormonella-systemet/Hormonsystemet/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Endokrina_sjukdomar

http://sv.wikipedia.org/wiki/Diabetes

http://www.diabetes.se/Diabetes/

http://www.1177.se/Kalmar-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Mat-vid-diabetes/

Transportssystemet

De organssystem som ingår i transportssystemet är blodkärlssystemet, lymfkärlet, blodet och immunförsvaret. Hjärtat och blodkärlssystem har flera viktiga uppgifter i kroppen bland annat att förse alla kroppens celler med näring, ta bort avfallsämnen som bildas vid ämnesomsättningen, transportera syre från lungorna till vävnaderna och koldioxid i den motsatta riktningen, sprida hormoner och signalsubstanser som styr kroppens olika funktioner. Vara en del av kroppens immunförsvar samt hjälpa till att hålla vår kroppstemperatur. Immunförsvaret skyddar oss från att drabbas av olika sjukdomar. Om vi inte hade vårt immunförsvar skulle risken vara större att man skulle bli sjuk oftare och det skulle bli svårare att bli frisk. Det finns flera saker som kan påverka vårt immunförsvar negativt därför är det väldigt viktigt att vi är rädda om det.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Immunf%C3%B6rsvar

Kan sömn påverka vårt immunsystem? Enligt forskning kan en natt utan sömn kan påverka vårt immunförsvar mer än vad man tror. Mia Phillipsson professor i cellbiologi vid Uppsala universitet är en av forskarna bakom studien av sömn påverkar vårt immunsystem. Hon säger att en natt utan sömn kan försämra vårt immunsystem rejält. Enligt en unik studie där forskarna lät 16 friska män stanna uppe en hel natt. Under den natten mättes deras blodvärlden. De fick vid ett senare även sova en hel natt och även där mätte man deras blodvärden och jämförde med de blodvärden från den vakna natten. Detta visade något unikt för vid den här studien kunde forskarna se att en sorts vita blodkroppar och neutrofiler som är viktiga för vårt immunsystem för att kunna bekämpa bakterier fick direkt en försämrad försvarsförmåga efter en natt utan sömn i jämförelse med natten då de fick sova. Utan friska blodkroppar kan man lättare drabbas av infektioner. Detta innebär att vi har lättare för att bli sjuka om vi sover för lite. Långvariga sömnproblem kan leda till hjärt- kärlsjukdomar, diabets, cancersjukdomar och vanliga förkylningar enligt aktuell forskning. Eftersom studien utfördes på friska män och redan där kunde man se att sömn påverkade deras immunsystem mycket. Hur blir de då för personer som redan har ett sämre hälsa redan innan. Hur mycket påverkar sömn deras immunförsvar och hur ska man göra för att de ska få bästa möjligheten till att återhämta sig. Det bästa är kanske att låta dem få ett eget rum på till exempel sjukhuset så de kan sova bättre och då är chansen större att de bli friska igen. Sömn är en betydelsefull livsfaktor och man ska aldrig dra ner på sömnen med flit. Utan man ska istället försöka få så mycket sovtid som möjligt.  Det har även visats sig att sömnproblem kan leda till astma och allergier säger Mats Lekander som forskar om sömn. Han är verksam vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, och även professor i hälsopsykologi vid Karolinska institutet. Lekander och hans medarbetare studerar förutom sömn och trötthet bland annat smärta, stress, behandling av sömnsvårigheter, placeboeffekter, allergier och infektioner.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/en-natts-somnbrist-skadar-immunforsvaret

http://www.forte.se/sv/Tema/Somn/Dalig-somn-paverkar-immunforsvaret/

För att ha en bra hälsa så ska man sova lagom mycket för att immunförsvaret ska må bra och kunna skydda kroppen från att drabbas av bakterier och infektioner. Genom att sova lagom mycket minskar risken också för att drabbas av flera olika sjukdomar. En vuxen människa behöver ungefär mellan sex till tio timmars sömn varje dag. Tonåringar och barn behöver mer.  Pågrund av att allt flera har drabbas av de olika sjukdomarna så har det nu blivit ett folkhälsoproblem i Sverige pågrund av att vi slarvar med vår sömn eftersom vi inte tänker eller vet att den påverkar oss så mycket som den gör. För att transportsystemet ska kunna fungerar som det ska så sov lagom mycket, undervik alkohol och tobak eftersom vid alkoholkonsumtion rubbas hjärtas rytm då hjärtat blir svagare och pumpar ut mindre blod i kroppen. Nikotinet kan göra att man kan drabbas av högt blodtryck. Detta gör att risken för att drabbas av blodpropp eller hjärtinfarkt ökar hos folk som dricker för mycket alkohol eller ta någon form av nikotin. Därför har alkohol och niktion en negativ inverkan på vårt transportssystem därför ska man undervika det.  /Alma

http://www.1177.se/Kalmar-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Somnsvarigheter/

Skelett och muskler - rörelseapparaten

Hur är kroppen uppbyggd med skelett och muskler?

Vårt skelett innefattar över 200 ben. De gör vår kropp stadig och de bildar en stomme som musklerna fäster vid. Tack vare stommen håller sig våra kroppar uppresta och skelettdelarna fungerar som hävstänger för musklerna som fäster vid benen. När musklerna drar ihop sig så uppkommer rörelser. Skelettet fungerar även som ett skydd då det skyddar hjärnan och våra inre organ, så som hjärtat och lungorna. Det är också som ett förråd av mineraler till framförallt kalcium och fosfat. Självaste uppbyggnaden av skelett sker genom benvävnad som är en sorts stödjevävnad. Benvävnaden innehåller mycket kollagenfibrer av protein som ger en böj och draghållfasthet och kalciumkristaller som gör benet hårt. Uppbyggnaden kan jämföras med en armerad betong.

Inuti benen finns benmärgen och varje ben omges av en tunn bindvävshinna alltså benhinna. Den innehåller blodkärl och nerver. Det är tack vare blodkärlen som benvävnaden får syre och näring. Att skelettets ben kan hålla ihop beror på lederna. Benen kan också röra sig mot varandra i lederna, vilket gör att hela kroppen kan röra på sig. Inne i lederna finns en smörjande ledvätska.

Tillsammans med skelettet bildar muskler och senor leder samt fogar, alltså det som vi brukar kalla för rörelseapparaten. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga utan de ger även stadga åt skelettet, ett skydd åt de inre organen, möjlighet att svälja, visa miner, kontroll över urinblåsa samt tarmens tömning och hjälp till att hålla kroppstemperaturen.

Det finns två typer av icke viljestyrda muskler och de är glatta muskler samt hjärtmuskeln. Glattmuskulatur innebär tillexempel huden och urinblåsan. Dessa muskler är ganska långsamma men uthålliga, de kan arbeta dygnet runt. Hjärtmuskeln är snabb och uthållig, det arbetar jämt utan att vila. Detta gör att det förbrukar mycket energi vilket är möjligt tack vare att dess muskelceller innehåller extra många mitokondrier. Sedan finns det också muskler som gör att vi har en viljemässig kontroll av sväljning samt av tömningen av tarm och urinblåsa. Bortsett från de undantagen fäster dessa muskler, som vi kan påverka med viljan med senor i skelettet och kallas därför för skelettmuskler.  

http://www.1177.se/Kalmar-lan/Tema/Kroppen/Rorelseapparaten/Skelett-och-leder/

http://www.1177.se/Kalmar-lan/Tema/Kroppen/Rorelseapparaten/Muskler-och-senor/

Inte bara muskler och skelett som blir drabbade av utvecklingen

Ett problem som blir allt större inom dagens folkhälsa är att vi rör på oss alldeles för lite. Våra kroppar är skapade för att användas och få jobba, men nuförtiden lever vi allt mer ett stillasittande liv. Detta är inte bra på många sätt och påverkar samtliga organsystem. Tillexempel påverkas hjärtat eftersom att det blir starkare av att få jobba och träning är det bästa sättet att förminska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Detta är något som blir allt vanligare i dagens befolkning och det är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Transportsystemets immunförsvar mår även bättre av träning, immunförsvaret stärks av att man tränar regelbundet och förebygger infektioner. När det gäller skelettet så påverkas även det självklart av motion. För att benvävnaden ska kunna hålla sig starkt och friskt behöver det motion. Detta ihop med en bra kost och hälsosam livsstil kan bidra på ett bra sätt till att stärka skelettet. Att motionera regelbundet hela livet kan dessutom bromsa bennerbrytningen som sker naturligt med åldern. Sedan behöver också musklerna få regelbunden träning. Det är viktigt och att tillexempel träna bålen så att den blir stark hjälper oss mycket, eftersom att den håller upp oss. Det är mittpunkten. Det är därför speciellt viktigt att träna sig stark i mage och rygg nu när vi sitter så pass mycket framför datorn. Om man tränar dessa muskler kan det förebygga ryggbesvär bland annat.

Poängen är att förr var vi människor mycket mer aktiva och med tiden har vi kommit på allt mer saker som ska underlätta för oss, vi är bekväma. Detta gör att vår kropp tyvärr blir lidande. Förr när vi tillexempel jobbade mer med hela kroppen och hade kroppsliga arbeten fick vi gratis en starkare kropp, men nu när vi är mindre aktiva får vi inte glömma att kanske gå till gymmet några gånger i veckan eller ut och gå en sväng. Detta är viktigt för hela kroppen. För en bra livsstil både psykiskt och fysiskt behövs träning. Detta gör oss gladare och minskar risken för kroppsliga besvär. Därför är det bra att inte glömma stärka både musklerna och skelettet. För det kommer att hjälpa oss för att få en hälsosam livsstil livet ut.

Manda  

http://www.halsosidorna.se/Fysisktraning.htm

http://www.bristguiden.se/vad-ar-osteoporos/forebygga-osteoporos/forebyggande-motion/

Nervsystemet

Vad är nervsystemet?

Hjärnan, ryggmärgen och nerverna kallas tillsammans för nervsystemet. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens alla delar ska kunna få kontakt snabbt med varandra samt att fungera som en enhet. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans det centrala nervsystemet. Detta skyddas av skallens ben och ryggkotorna, det fungerar som kroppens kommandocentral. Nerverna som skickar iväg eller tar emot information utgör det perifera nervsystemet.

Nervsystemet har många uppgifter i kroppen. Det tar emot olika typer av information som syn och hörselintryck, lagrar informationen i minnet och styr funktionerna med hjälp av den. Nervsystemet påverkar inte bara skelettet, lederna och musklerna utan det styr även kroppens hormoner och de inre organen. Förutom att registrera olika upplevelser gör nervsystemet också att man blir medveten om dem. Men det är ungefär bara en procent av all information som man tar emot av sina sinnen, det andra sorteras bort.

Hur ska man leva för att nervsystemet ska må bra?

För att nervsystemet ska kunna må bra är det bra att undvika alkohol eller andra droger. När alkohol når hjärnan påverkas nämligen våra nervceller. Alkohol aktiverar signalämnet dopamin som skapar lust känslor. Hela det centrala nervsystemet bedövas, vilket gör att både precision och koordination försämras. Ju mer man dricker desto sämre blir reaktionsförmågan och slutligen leder det till att man blir trött. Detta är inte bra och väldigt skadligt för kroppen. Dessutom kan det leda till en allmän fara, då man kanske inte har koll på vad man gör.  

Sedan är det även bra att hjälpa nervsystemet genom att rätta till fel som påverkar systemet. Tillexempel är det bra att fixa synfel genom att kolla synen och få glasögon om man upptäcker att den är försämrad. Det förebygger att det ska leda till en ännu större försämring eller att man ska behöva lida av huvudvärk eftersom att ögon blir ansträngda.  Det är även bra att åtgärda hörselfel genom hörselapparat. Det underlättar betydligt och man slipper att anstränga sin hörsel så mycket. Detta är saker som enkelt hjälper nervsystemet att kunna fungera bra. Något som också kan vara ett tips är att få i sig av vitamin B1. Det stärker vårt nervsystem och behövs för cellernas energiproduktion. Det är även bra utifrån hälsoaspekten med stress eftersom att det hjälper till att skydda oss mot det. Vitamin B1 finns i produkter som nötter och kött.

http://www.1177.se/Kalmar-lan/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-och-nerver/

http://www.naturaldailies.se/text/fakta-om-vitaminer-mineraler-och-omega-3-fetter

Sjukdom som gör att nervsystemet blir lidande

En sjukdom som drabbar nervsystemet är tillexempel Parkinsons sjukdom. Det som händer vid denna sjukdomen är att celler förstörs som tillverkar dopamin. Detta gör att hjärnan får svårare att kontrollera nervsignalerna som styr kroppens rörelser. Men det är inte bara nervsystemet som drabbas av detta utan det påverkar även rörelsesystemet då musklerna blir stela och gör motstånd. Man får ont i olika delar av kroppen. Det blir också en sämre rörelseförmåga eftersom att rörelserna blir långsamma, vanliga vardagssysslor som att klä sig kan bli svårt. Det är heller inte ovanligt att minnet börjar att svikta i ett senare skede av sjukdomen samt att balansen blir sämre. Denna sjukdomen påverkar alltså på många olika sätt.

Idagens läge har man fått fram substanser som har samma egenskaper som dopamin. Dessa kallas för dopahärmare och kan i någon mån kompensera för bristen på dopaminet. De olika preparaten finns idag som ett alternativ till effektiva läkemedel med Levodopa. Man har fått fram många olika preparat som verkar genom att härma den naturliga signalsubstansen.   

Manda

http://www.1177.se/Kalmar-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Parkinsons-sjukdom/

Vad gör huden?

Huden står för nästan en fjärdedel av kroppsvikten och är vårt största organ. Den består av tre lager som är överhuden, läderhuden och underhuden. Huden har många olika uppgifter den skyddar bland annat mot bakterier, virus och frätande ämnen. Sedan hjälper den till att hålla kroppens temperatur på en bra nivå och den förhindrar även att man förlorar för mycket vätska. Den utsöndrar dessutom vatten och salter genom att man svettas. Huden lagrar också vätska och fett. En annan punkt som är väldigt viktig är att det är huden som skyddar oss från solens farliga ultravioletta strålning. Dock är det bra med en lagom mängd sol då huden bildar D-vitamin med hjälp av den. Tillsist så är huden även ett viktigt sinnesorgan som tillexempel känner kyla och smärta.

http://www.1177.se/Kalmar-lan/Tema/Kroppen/Kroppens-olika-delar/Huden/

Hjälpa huden

Hur ska man egentligen göra för att huden ska må så bra som möjligt och fungera? Idagens läge blir det faktiskt allt svårare för oss människor att sköta vår hud. Detta beror på att vårt samhälle blir allt mer stressat och det gör att det blir vanligare med psykisk ohälsa. Detta spelar in på huden eftersom att hela kroppen hamnar i obalans om man man mår dåligt. Vår livsstil påverkar dessutom mycket eftersom att den påverkar kollagennivåerna i huden. Kollagen finns i det mellersta lagret av huden och bidrar till att huden inte får allt för mycket rynkor och behåller elastisiteten. Genom att leva sunt hjälper man kollagennet att bevaras. Detta gör man genom att äta bra, sova tillräckligt, motionerna, inte röka och vara försiktig med solen. Därför är det viktigt att man försöker att leva ett sunt liv med en balans av alla dessa delar. Detta är förutsättningar för att få en nöjd hud som håller sig frisk och sund hela livet. Ett bra tips är även att äta mycket färgrika frukter och grönsaker då de innehåller antioxidanter, vilket också är bra för huden. När det gäller motionen så är det också viktigt eftersom att blodcirkulationen kommer igång. Detta bidrar till en minskning av stresshormonet kortisol och det kan vara bra för att hjälpa dagens stressade befolkning. Det brukar ju sägas att huden ofta speglar hur man mår inuti. Man får även inte glömma hur viktigt det är att dricka vatten då det hjälper till att rensa ut gifter ifrån kroppen.

En väldigt viktig sak att tänka på när det gäller huden är att få en lagom mängd sol eftersom att det behövs för att kroppen ska kunna ta upp kalcium till skelettet. Men ett vanligt fel som många gör är att utsätta huden för för mycket sol, vilket kan leda till hudcancer. Därför är det bra att använda solskyddsfaktor som gör att huden får ett extra skydd och kan vistas längre i solen. Men det viktigaste att tänka på är självklart att alla dessa delar som nämnts inte bara är bra för huden utan det gäller för att samtliga delar i kroppen ska kunna må bra. Allt detta är bra förutsättningar för att hela vår kropp ska kunna fungera optimalt.

http://mabra.com/10-hudord-for-en-frisk-frasch-hy/

Sant eller falskt att dålig hygien ger finnar?

Något som många tror är att en dålig hygien kan leda till en dålig hy när det gäller finnar. Detta är en myt som har levt länge och jag har tittat närmare på det och kommit fram till att det faktiskt är falskt. Finnar orsakas nämligen av hormoner som får talgkörtlarna i huden att överproducera fett. Detta ger sedan en inflammation i talgkörtlarna. Hos vissa personer är körtlarna känsligare vilket gör att man kan få besvär med akne. Att man får finnar beror egentligen framförallt på ärftlighet, de gener som man har fått av sina föräldrar. Har ens föräldrar haft mycket finnar har man biologiskt sett en större chans att få finnar.  Därför räcker det gott och väl att bara tvätta hyn morgon och kväll samt att tänka på det tidigare nämna så som stress, bra matvanor och sömn. Detta är faktorer som iallafall ger en bra förutsättning för att huden att kunna må bra. Finnar uppkommer allstå inte på grund av hygienen utan det beror på det som sker inuti.      

Manda

http://www.netdoktor.se/akne/artiklar/missuppfattningar-och-sanningar-om-akne/